|
 |
Vart?
Storken övervintrar huvudsakligen i Afrika
(mörkgrönt på kartan), men det har blivit allt vanligare att storkar
stannar kvar i sydligaste Europa (ljusgrönt).
Liksom många andra fåglar har storkarna två olika flyttvägar.
En västlig, över Gibraltarsund ner till Sahelbältet i Västafrika, och en
östlig, via Bosporen och ner längs
Medelhavets östra strand. Därifrån fortsätter den ner längs
Nildalen och Rift Valley. Här delar sig vägen och en del storkar flyger
västerut mot Chadsjön, medan andra tar sig hela vägen ner till Sydafrika.
På kartan är "sträckdelaren" utmärkt som en blå linje. De storkar som
häckar i Nordvästafrika flyttar också söderut under vintern.
Liksom andra fåglar som övervintrar i Sahelregionen drabbades storken
svårt av den torka som inträffade under 1900-talets andra hälft. Detta
var en av huvudorsakerna till storkens enorma tillbakagång i
Västeuropa under samma period.
Läget i östra Afrika har inte försämrats på samma sätt. Det
tillgängliga området är också mycket större än i väster och täcker in
flera klimatzoner. Medan övervintringsområdet i västra Afrika begränsas
av ekvatoriala regnskogar (som än så länge är stora) i söder och de
riktigt torra delarna av Sahara i norr, är området i östra Afrika
obrutet av stora skogar eller öknar. |
När?
Storkar i Norra Europa flyttar normalt sett söderut i augusti-september,
och återkommer till häckningsplatsen i slutet av mars eller början av april.
Det finns ganska goda belägg för att
ungfåglar flyttar först. Följaktligen flyttar de utan vägledning
från sina föräldrar. Däremot kan erfarna vuxna storkar agera vägvisare
under första resan söderut. Efter hand som de kommer längre och längre
söderut i Europa ansluter fler och fler storkar. Vid flaskhalsarna
i Gibraltar och Bosporen passerar under flyttningen tusentals storkar
dagligen.
Ungfåglarna återvänder till födelseplatsen när
de är
häckningsmogna, dvs ca 3-5 år.
 |
Flyttar projektstorkarna?
De storkar som släpps ut som vuxna flyttar
oftast inte. De övervintrar i närheten av något hägn, där de utfodras
under de kalla vintermånaderna när födotillgången är låg.
Två vuxna storkar lämnar dock landet när
vintern kommer. En, nummer 170, är den enda "projektstork" som flyttar.
Han ringmärktes 1994 och redan första hösten gav han sig av söderut.
Sedan dess har han flyttat och häckade så sent som 2009 i Östra Tvet
nära Veberöd. På samma plats häckar också nummer 273. Han fångades in och ringmärktes
2001, hölls i fångenskap och
släpptes ut när han hade hittat sig en hona. Han brukar tillbringa vintern i
norra Tyskland där han läses av regelbundet.
Under årens lopp har däremot en hel del
ungfåglar flyttat. Läs mer om de som flyttade mellan åren 1993-2008
här.
Berättelsen om en ungfågel som 2004 flög till Afrika hittar du
här.
|
