Ornitologin är definitivt en av de vetenskaper till vilken amatörutövare - "vanliga fågelskådare" - bidrar mest. Många fågelarter har mycket specifika biotopkrav och reagerar snabbt på förändringar. De är därför utmärkta indikatorer på miljöförsämringar, och bara genom att notera hur uppträdandet varierar över tiden kan man få fram nyttig information. Rrk:s årliga rapport i "Fåglar i Skåne" syftar bland annat till detta.  Utvecklingen av rapportsystemet Svalan är ett försök att samla alla svenska fågelrapporter så att de är lättillgängliga och lätta att analysera för såväl allmänheten som forskare och myndigheter. Därför kan också till synes obetydliga observationer komma till nytta om de rapporteras.

Det hävdas ibland att det ur vetenskaplig synvinkel är mer eller mindre meningslöst att fokusera på rariteter, vilket en allt större andel av de svenska fågelskådarna gör. Det stämmer kanske när det gäller extrema fynd, men uppträdandet av sällsynta arter kan vara resultat av biotopförändringar i andra länder och ovanliga väderförhållanden och därför intressant. Felflugna fåglar kan också bidra med information om fåglars navigering, ett område där ännu många frågetecken kvarstår.

En del fågelskådare kan kanske känna tveksamhet inför tanken att underkasta sina observationer en granskning. Det är naturligtvis en nästan omöjlig uppgift att utan fel bedöma observationer som någon annan har gjort - säkerligen underkänns en del korrekta observationer, och en del felaktiga publiceras. Men tack vare att fågelskådare i allt större utsträckning dokumenterar sina observationer på bild, och larmsystem som innebär att många människor ser en sällsynt fågel, blir bedömningen allt lättare. Samtidigt är identifiering av många fågelarter svår - särskilt om man är nybörjare. Många fågelskådare, också nybörjare, letar efter sällsynta fåglar och därför blir  troligen statistiken över rariteters uppträdande mer tillförlitlig med en granskning.

I sammanhanget måste poängteras att ett underkännande av en observation på inget sätt innebär att Rrk anser att rapportören är en "opålitlig" eller "dålig" fågelskådare (vad säger att en "bra" fågelskådare är en fågelskådare som är duktig på att känna igen sällsynta fåglar?). I stället handlar det oftast om att karaktärerna som noterades vid observationen inte räcker för att helt utesluta liknande arter. Därför är "underkänd" egentligen ett missvisande ord, "ej tillräckligt dokumenterad" skulle vara bättre. Det kan också vara så att observatören har misstolkat någon av karaktärerna. Det händer alla då och då - även Rrk:s ledamöter - speciellt om man är nybörjare. Att en ärligt skriven blankett blir underkänd eftersom andra arter inte helt kan uteslutas ska definitivt inte ses som ett ifrågasättande av rapportören - det kan snarare peka på att denne har haft gott omdöme och inte försökt se karaktärer som inte kunde ses. Tyvärr har det ibland gått lite väl mycket prestige i rapporteringen av rariteter, och stundtals är misstron till andras observationer och jargongen (mycket snack om "string") bland fågelskådare rätt tråkig.

En intressant diskussion som berörde svårigheterna med fältbestämning och bedömning av fågelobservationer hölls i januari 2006 på e-postlistan "ID Frontiers". Du kan hitta en del av inläggen på http://listserv.arizona.edu/cgi-bin/wa?A1=ind0601a&L=birdwg01. Huvudtråden heter "Holistic ID". (E-postlistan kan för övrigt rekommenderas för den som är intresserad av fältbestämning, speciellt ur ett nordamerikanskt perspektiv.)