En ung labb på ingång! Vad ska man fokusera på!? Fjällabb, Hovs hallar 3 september. Foto: © Hans Larsson

Status i Skåne
Kustlabben sträcker regelmässigt förbi Skåne såväl vår som sensommar - höst. Under senare år har antalen legat mellan 200 och 300 individer. Antalen fjällabbar och bredstjärtade labbar varierar däremot mycket från år till år, främst beroende på hur lyckad häckningssäsongen har varit. En god ungfågelproduktion i kombination med pålandsvindar (från öster eller väster)  kan ge fina årssummor för båda arterna, medan det under mellanåren endast ses några tiotal. Antalen storlabbar varierar också, främst beroende på antalet höstdagar med hårda västvindar. Bredstjärtad labb och storlabb är de enda arterna som ses regelbundet vintertid, även om några vinterfynd av kustlabb föreligger från senare år.

Bestämning
Att skilja på ungfåglar av de tre mindre labbarna är bland det knepigaste en sträckskådare ställs inför på hösten. Inte sällan vållar de diskussion och ibland bestäms en och samma individ till olika arter av erfarna observatörer. Eftersom dräktkaraktärerna ofta är svårsedda eller överlappar är nyckeln till en säker bestämning nästan alltid form, proportioner och flyktsätt. Att bedöma detta är subjektivt och kräver ganska bra erfarenhet av sträckande labbar. Nedan presenteras kort några tips och trix samt videoklipp av de tre små arterna plus storlabb. Lägg märke till att videoklippen är i slow motion.

Storlabb. Klumpiga proportioner gör den ganska lättbestämd, men vissa bredstjärtade kan se väldigt stora ut. Notera bredare vingar med kort hand samt riktigt kort bakparti. Flykten är i nästan alla väder spikrak med endast enstaka korta glid. Intrycket blir ibland som en flygande tunna helt utan de andra arternas mjuka elegans. Video. Foto: © Hans Larsson

Bredstjärtad labb. Notera kraftigt, framskjutet huvud med stor näbb, relativt kort stjärt med korta och trubbiga utskjutande mittersta pennor, bred arm och ganska långsmal hand. Kroppen är rejält biffig med tyngdpunkten långt fram. Flykten är mer stabil jämfört med de två mindre arterna – den är rak och liksom plöjer fram utan längre glidpauser även i hårt väder. Är inte rädd för att envist jaga trutar. Video 1, video 2. Foto: © Hans Larsson

 
Kustlabb. Slankare och mer ”lagom” i proportionerna än bredstjärtad. Huvudet är klenare, näbben smalare och stjärten är längre med spetsiga mittersta pennor. Vingarna är mer jämnsmala och handen är inte påfallande lång. Kroppen är välbalanserad med tyngdpunkten mer mitt på. Flykten är lättare och mer varierande, glider ofta i hårdare vind, men kan också mangla på rätt bra som en bredstjärtad. Jagar mest måsar och tärnor och skulle en trut komma i vägen ger kustlabben ofta upp lätt. Video 1, video 2. Foto: © Hans Larsson

Fjällabb. Ännu slankare, med litet huvud och kort näbb. Smal arm och riktigt lång hand, som liksom hänger ner i glidet. Kroppen är vältrimmad med tyngdpunkten långt fram och snabbt avsmalnande bakparti. Stjärten är lång med tydliga, trubbiga utstickande mittersta stjärtpennor. Flykten är oftast mycket lätt. Vingslagen påminner lite om en spovs och varvas med längre glid. Inte sällan avbryts sträcket för korta födosök. Fjällabben kan då ses stå still mot vinden och trippa på vattenytan som en dvärgmås. Jagar i enstaka fall måsar och tärnor, men knappast så envist och ”proffsigt” som kustlabben. Video 1, video 2. Foto: © Hans Larsson

Bredstjärtad labb. Märk kraftig byggnad och kort och nästan jämnt rundad stjärt. Kontrasterande ljus övergump är regel hos bredstjärtad och fjällabb, men vissa kustlabbar kan också ha det - dock med mörka fläckar istället för de andras prydliga bandning. Foto: © Hans Larsson

Kustlabb. Längre stjärt med spetsiga mittersta pennor. Vidare smal näbb och flat hjässa. Så här pass tydliga vita baser på handens ovansida visar bara kustlabb och storlabb. Foto: © Hans Larsson



Fjällabb. Smala vingar med lång, hängande hand samt långt stjärtparti med tydligt utstickande mittersta pennor. Foto: © Hans Larsson

 
Bredstjärtad labb. Typisk framtung profil med kraftigt huvud, bred arm och ganska lång hand. Foto: © Hans Larsson

Kustlabb. Jämnare fördelade proportioner med slankare näbb och huvud. Foto: © Hans Larsson

Fjällabb. Litet huvudparti och lång akter med tydligt utstickande mittersta pennor med trubbig spets. Foto: © Hans Larsson

En varning får utfärdas för mörka adulta kustlabbar (se video) som kan se väldigt slanka och fjällabbslika ut, speciellt om de har sällskap av välmatade och tjocka årsungar. Dock har de helmörk dräkt utan ljusare stjärttäckare, slankt, framskjutet huvud och längre och spetsiga förlängda stjärtpennor. 

Samtliga videosekvenser är tagna av Hans Larsson.

Policy för bedömning av sträckande unga labbar
I omgångar har krav på blankett ställts för publicering av fjällabbar och bredstjärtade labbar. Sedan några år tillbaka föreligger inte längre blankettkrav, främst därför att är mycket svårt att bedöma beskrivningar av jizz-intryck från sträckobservationer. Rrk uppmanar ändå till stor försiktighet vid bestämning av sträckande unga bredstjärtade labbar och fjällabbar, inte minst under mellanår och utanför ordinarie sträcktid. God erfarenhet av hur de olika arterna ter sig i olika vinklar, ljus och väderförhållanden är ovärderlig, men också den mest garvade sträckskådare lämnar knepiga individer obestämda.

Tillbaka till Bestämning