Senaste 4 nyheterna
24 juli 2014
Måndagen den 21 juli blev lite extra bra för Emil Lundahl

29 november 2012
Massrörelse av tallbitar i mellersta delarna av landet. Hur kan de åldersbestämmas?

7 november 2012
Ålder och kön av nunnestenskvättan i Adlersro.

4 november 2012
Den 18 oktober sågs en blek tornseglare på Kullen. Varför var det en sådan?

Nunnestenskvätta i Adlersro |7 november 2012
Den 21 oktober slog Hans Larsson till med en nunnestenskvätta alldeles inpå knuten vid Adlersro, Järrestad. Tidigare har endast en nunnestenskvätta setts i Skåne, året var 1995 och platsen Rönnen, Skälderviken.

Nåväl, vi kan ju konstatera att det är en nunnestenskvätta, finns det inget mer vi kan göra? Givetvis finns det ytterligare saker att bena ut! Till exempel vore det väl spännande att se hur det ligger till med köns- och åldersbestämningen? Nunneskvättan har som ungfågel en partiell postjuvenil ruggning. Dvs att de ganska omgående byter de juvenila kroppsfjädrarna mot nya fjädrar av mer adult typ innan höstflytten. Denna ruggning är begränsad till kroppen samt alla (eller majoriteten av) de mindre och mellersta armtäckarna och dessutom varierande antal av de totalt 10 större täckarna. Äldre fåglar ruggar däremot komplett på sommaren efter häckningen (postnuptialt) vilket innebär ett komplett fjäderbyte och en homogen fjäderdräkt bestående endast av fjädrar av adult typ. Denna skillnad i ruggningsstrategi ger oss möjlighet att skilja åldrarna åt, året om faktiskt. Om vintern äger en mindre omfattande kroppsruggning rum. Denna är så begränsad att inte påverkar vingfjädrarnas uppenbarelse.

Könsbestämningen är relativt enkel då hanarna, oavsett ålder, uppvisar svartaktig strupe och kind. De ljusa bräm som fjädrarna har på hösten slits med tiden bort och till våren/sommaren är hanarna snygga och svartvita. Om hösten har de också ofta svagt aprikosfärgat bröst. Honorna är däremot mer blygsamt tecknade och har en mer homogent gråbrun dräkt med ljusare buk och i de allra flesta fall en ljus strupe utan svarta inslag. Undantaget kan vara äldre honor som utvecklar mörkare teckningar.


En i alla avseenden typisk hona i höstdräkt. Järrestad, 2012-10-21, Foto: Magnus Ullman.


Den partiella ruggningen hos ungfåglarna ger en s.k. ruggningsgräns ibland de större täckarna. Normalt hos nunnestenskvättor är att ungefär 1-7 (av de totalt 10) ruggats. Järrestads-fågel kan åldersbestämmas till 1k baserat på att ruggningsgränsen kan ses bland de större täckarna. 3 juvenila täckare (röda pilar) har inte omfattats av ruggningen och känns igen på ett något smalare, beigevitt bräm som kantar fjädern. Övriga vingfjädrar är även de av juvenil typ, såsom tertialer, arm- och handpennor och handtäckare. De nyare täckarna(blå pil) innanför dessa tre juvenila skiljer sig mycket lite men ändå synligt om man särskådar dem. De nya täckarna har ett aningen bredare bräm som har en mer gråbeige ton (hanarna får ett snäppet ljusare bräm som snarare är kallt gråvitt, ofta utan beige inslag). Järrestad, 2012-10-21. Foto: Magnus Ullman.

Bilder att botanisera bland:
Svalan
Flickr
Pbase

Aron Edman