Taigasångare |7 november 2012
(Phylloscopus inornatus)

Status i Skåne
Uppträder årligen med upp till drygt 20 individer under främst september/oktober men enstaka fynd har gjorts fram till mitten på november. Antalet rapporterade individer har ökat under främst senare delen av 2000-talet.

Bestämning
Vid några tillfällen har det i Sverige uppstått debatt kring lätet hos taigasångare. I normala fall är det mycket typiskt, men det verkar som att bergstaigasångarens lockläte i sällsynta fall kan närma sig taigasångarens. En genomgång finns i Luijendijk T J C (2001), Calls compared: Hume's Leaf Warbler and Yellow-browed Warbler in autumn and winter in the Netherlands, Dutch Birding 23 (5). Du hittar sonogram och ljudfiler som ackompanjerar artikeln här.

Generellt kan sägas att bergstaigasångaren lockar mer varierat, där några varianter även närmar sig gransångare och kungsfågelsångare. Fler lätesupptagningar på xeno-canto och några ytterligare reflektioner i ämnet av Christian Cederroth återfinns här.

Beroende på årstid och slitage (främst senvinter/vår) kan artparet vara svåra att skilja åt i fält. Under hösten är taigasångaren normalt en mer kontrastrik fågel med tydligt gula och gröna inslag, inte minst på mantel och huvud, medan bergstaigasångaren alltigenom ger ett blekare och mer kontrastlöst intryck. Ändå blir vissa mer eller mindre intermediära individer ofta föremål för diskussion vid bildgranskning, där lätesbeskrivning saknas.

Policy för bedömning av hörda fåglar
Rrk har höga krav vid publicering av endast hörda fåglar. Under främst senhösten krävs även noggrann dokumentation även av icke hörda fåglar.


Tygelsjö 1 oktober 2004. Foto: ©Jörgen Bernsmo