Azurmes x blåmes |8 februari 2011
(Parus cyanus x Parus caeruleus)

Status i Skåne
Skånes enda fynd, tillika Sveriges första, av den här hybriden gjordes vid Falsterbo fyr på morgonen den 24 oktober 1986. Detta var ett invasionsår för blåmes, och fångsten den här dagen bestod nästan uteslutande av denna art. Invasionen drog ut till slutet av oktober, vilket är ovanligt sent, kanske eftersom hösten var blåsig. Det skulle också kunna bero på att blåmesar från mer avlägsna utbredningsområden var inblandade. Det finns dock ingen kontroll från hösten som tyder på ett östligt inflöde. Då hybriden fångades blåste det en frisk västvind sedan flera dagar tillbaka.

Fågeln var en 1k hane med en vinglängd på 69 mm. Relaterat till individens fettstatus, en fyra ("halvfet") enligt klassningen, hade den varit ovanligt tung för en ren blåmes - den vägde nämligen 12,4 gram. I Sverige föreligger ytterligare ett fynd av denna hybrid, från Landsort i Södermanland den 20 oktober 1991. Det var en 1k-fågel som märkligt nog återfångades två gånger följande år i Finland (i april i Norra Karelen, nära den ryska gränsen, och i september i Nyland)! Framtida fynd av hybrider eller till och med rena azurmesar är ingen omöjlighet i Skåne, med tanke på att blandhäckningar har ägt rum vid flera tillfällen i både Finland och Polen.

Bestämning


1k hane hybrid blåmes x azurmes, Falsterbo fyr 24 oktober 1986. Fågeln saknade helt gula och gröna inslag i dräkten. Notera det breda vita vingbandet och den något kilformade stjärten. Den ganska intensiva blå färgen på stjärtpennor och vingtäckare stödjer könsbestämningen. Foto: ©Karin Persson, Falsterbo Fågelstation 1986


Samma fågel som ovan. Här syns ytterligare karaktärer som visar på förekomst av azurmesgener. Notera de breda vita tertialtopparna, vita ytterfan på de två yttersta stjärtpennorna och vita toppar på några inre stjärtpennor. Den har dock för lite vitt på stjärten för att vara en ren azurmes, något som ett tunt blått halsband runt strupen och en liten mörk haklapp (och naturligtvis den ljusblå hättan) också skvallrar om. Foto: ©Karin Persson, Falsterbo Fågelstation 1986


Samma fågel som ovan. Notera de vita topparna på handtäckare, armpennor och alula (dessa fjädrar är enhetligt blå hos rena blåmesar). Fågeln har bytt alla större vingtäckare, och har en ruggningsgräns mellan dessa och handtäckarna (vilket är normalt både hos 1k blåmesar och 1k azurmesar). Hos en äldre fågel hade alla vingfjädrar tillhört samma generation efter en komplett ruggning under sensommaren. Foto: ©Karin Persson, Falsterbo Fågelstation 1986


Till vänster tre hybrider mellan blåmes och azurmes från Ryssland, och till höger tre 1k azurmesar, insamlade i Ryssland före den postjuvenila ruggningen. Som synes har 1k azurmesar en svagt gråaktig hätta i sin juvenila dräkt. De kan då förväxlas med hybrider, men mängden vitt på vingfjädrar och stjärtpennor ger god vägledning (och det är knappast troligt att en azurmes i juvenil dräkt skulle dyka upp i Sverige). Foto: Alexander Hellquist ©NHM, Tring, England 2006


Hybrider mellan blåmes och azurmes, Ryssland och Polen. Som synes varierar hybrider dräktmässigt (det kan inte uteslutas att vissa av skinnen kommer från återkorsningar med endera arten). De har dock generellt betydligt mindre vitt på stjärten än rena azurmesar. Gröna inslag på manteln förekommer ibland. Foto: Alexander Hellquist ©NHM, Tring, England 2006


Samma fåglar som ovan. Gula inslag under förekommer, och då kan hybrider förväxlas med de gulbröstade raser/arter som är närbesläktade med vitbröstade azurmesar (bl a formerna berezowski, flavipectus och carruthersi). Men rena fåglar av de här formerna har ett distinkt gult fält (dock ganska svagt hos berezowski) över bröstet, medan både fältets form och färg ofta är oregelbunden hos hybrider. Förekomsten av en blåmeslikt mörkt halsband och haklapp varierar. Foto: Alexander Hellquist ©NHM, Tring, England 2006