Rödspov (ssp. islandica) |8 februari 2011
(Limosa limosa islandica)

Status i Skåne
Osäker på grund av bestämningssvårigheter, men i takt med ökad kännedom om rasen och dess utseende har fynden ökat. 1k-fåglar tycks vara relativt regelbundna i september-november (ca 5-15 ex under de senaste åren). Det finns endast tre publicerade fynd av enstaka adulta fåglar, samtliga i mitten av juni. Dessa tre fynd gjordes 1990, 1993 och 1995, det vill säga innan fågelskådare fick upp ögonen för 1k-fåglar under hösten.

Bestämning
Problemet att separera islandica från nominatrasen limosa är ännu inte helt utrett när det gäller variation i dräkt och ruggning. Det är mycket svårt att i fält särskilja raserna i vinterdräkt, bleka 1k islandica från 1k limosa, dåligt utfärgade (ofta 2k) islandica från limosa och vissa 3k+ honor islandica från vissa 3k+ hanar limosa. Bilderna nedan är tänkta som ett komplement till Hellquist A (2006), Bestämning av isländsk rödspov, Vår Fågelvärld 65 (3): 30-39.

I ovanstående artikel har dessvärre x-axelns etiketter fallit bort från två diagram, som därför är svårtolkade. Det gäller figur 1 och 2 på sid 32. De återges därför som de var tänkta nedan.


Figur 1. Handpenneruggning.


Figur 2. Ving- och näbblängd hos 2k+ fåglar.

Andra bestämningsartiklar som behandlar isländsk rödspov är Roselaar C S & Gerritsen G J (1991), Recognition of Icelandic Black-tailed Godwit and its occurrence in the Netherlands, Dutch Birding 13:128-135 och Nielsen H H (2002), Feltbestemmelse af Islandsk Stor Kobbersneppe, Fugle i Felten 8:28-31.

På Dick Newells hemsida, där en rad olika bestämningsproblem illustreras med foton och kommentarer, finns en avdelning om islandica och limosa. Man hittar den på www.magikbirds.com.

Bra fältbilder på limosa finns exempelvis på www.birdphoto.fi. Notera hur kortnäbbad 1k-fågeln är. Den illustrerar att näbblängden definitivt inte är bra karaktär gentemot 1k islandica under sommaren-förhösten!

Bilder på gamla islandica med typiskt ”schackbrädestecknad” mantel, med breda tvärställda rostfärgade ”tänder” på fjädrarna, finns exempelvis på http://users.utu.fi/hlehto och www.skua.nl.

Bra fältbilder från främst Frankrike på båda raserna, bland annat islandica i typiskt storbrokig dräkt under kroppsfjäderruggningen i april, finns på www.digimages.info.




Tertialteckningen är en bra om än inte hundraprocentig karaktär för juvenila fåglar. På bilden ses två juvenila islandica från England 15 september. Medan den högra fågeln har en typisk tertialteckning som utesluter limosa är den vänstra fågelns teckning möjlig på båda raserna, även om den är tämligen distinkt. Foto: Alexander Hellquist. ©Natural History Museum, Tring, England 2003


Två juvenila islandica, troligen honor, från Island 25 september. Den nedre fågeln är alltigenom typisk, medan den övre är mindre kraftigt tecknad och lite blekare. Dess teckning hade varit möjlig på en limosa i augusti, men knappast så sent som i slutet av september i norra Europa. Foto: Alexander Hellquist.©Icelandic Institute of Natural History, Reykjavik, Island 2003.


Juvenil limosa, Danmark 30 augusti. Typisk tertialteckning som utesluter islandica. Foto: Alexander Hellquist. ©Zoologisk Museum, Köpenhamn, Danmark 2002


Juvenil hona limosa, Öland 14 augusti. En fågel med lite mindre typisk tertialteckning, som hade varit möjlig på en islandica, även om de ljusa teckningarna är i blekaste laget för en augustifågel. Foto: Alexander Hellquist. ©Naturhistoriska Riksmuseet, Stockholm 2003


Tre juvenila limosa från Belgien och England, 19 juli - 15 augusti. Typiska fåglar som ännu inte inlett ruggningen. Notera smalare och blekare ljusa teckningar på ovansidan jämfört med de isländska rödspovarna på bilderna ovan. Foto: Alexander Hellquist. ©Natural History Museum, Tring, England 2003