Varför?

Ornitologin är definitivt en av de vetenskaper till vilken amatörutövare - "vanliga fågelskådare" - bidrar mest. Många fågelarter har mycket specifika biotopkrav och reagerar snabbt på förändringar. De är därför utmärkta indikatorer på miljöförsämringar, och bara genom att notera hur uppträdandet varierar över tiden kan man få fram nyttig information. Rrk:s årliga rapport i "Fåglar i Skåne" syftar bland annat till detta. Utvecklingen av rapportsystemet Svalan är ett försök att samla alla svenska fågelrapporter så att de är lättillgängliga och lätta att analysera för såväl allmänheten som forskare och myndigheter. Därför kan också till synes obetydliga observationer komma till nytta om de rapporteras.

Det hävdas ibland att det ur vetenskaplig synvinkel är mer eller mindre meningslöst att fokusera på rariteter, vilket en allt större andel av de svenska fågelskådarna gör. Det stämmer kanske när det gäller extrema fynd, men uppträdandet av sällsynta arter kan vara resultat av biotopförändringar i andra länder och ovanliga väderförhållanden och därför intressant. Felflugna fåglar kan också bidra med information om fåglars navigering, ett område där ännu många frågetecken kvarstår.

En del fågelskådare kan kanske känna tveksamhet inför tanken att underkasta sina observationer en granskning. Det är naturligtvis en nästan omöjlig uppgift att utan fel bedöma observationer som någon annan har gjort - säkerligen underkänns en del korrekta observationer, och en del felaktiga publiceras. Men tack vare att fågelskådare i allt större utsträckning dokumenterar sina observationer på bild, och larmsystem som innebär att många människor ser en sällsynt fågel, blir bedömningen allt lättare. Samtidigt är identifiering av många fågelarter svår - särskilt om man är nybörjare. Många fågelskådare, också nybörjare, letar efter sällsynta fåglar och därför blir troligen statistiken över rariteters uppträdande mer tillförlitlig med en granskning.

I sammanhanget måste poängteras att ett underkännande av en observation på inget sätt innebär att Rrk anser att rapportören är en "opålitlig" eller "dålig" fågelskådare (vad säger att en "bra" fågelskådare är en fågelskådare som är duktig på att känna igen sällsynta fåglar?). I stället handlar det oftast om att karaktärerna som noterades vid observationen inte räcker för att helt utesluta liknande arter. Därför är "underkänd" egentligen ett missvisande ord, "ej tillräckligt dokumenterad" skulle vara bättre. Det kan också vara så att observatören har misstolkat någon av karaktärerna. Det händer alla då och då - även Rrk:s ledamöter - speciellt om man är nybörjare. Att en ärligt skriven blankett blir underkänd eftersom andra arter inte helt kan uteslutas ska definitivt inte ses som ett ifrågasättande av rapportören - det kan snarare peka på att denne har haft gott omdöme och inte försökt se karaktärer som inte kunde ses. Tyvärr har det ibland gått lite väl mycket prestige i rapporteringen av rariteter, och stundtals är misstron till andras observationer och jargongen (mycket snack om "string") bland fågelskådare rätt tråkig.

En intressant diskussion som berörde svårigheterna med fältbestämning och bedömning av fågelobservationer hölls i januari 2006 på e-postlistan "ID Frontiers". Du kan hitta en del av inläggen här. Huvudtråden heter "Holistic ID". (E-postlistan kan för övrigt rekommenderas för den som är intresserad av fältbestämning, speciellt ur ett nordamerikanskt perspektiv.)

Hur?

Det är Svalan som gäller

Från och med 25 november 2005 ska Rrk sköta i princip hela arbetet med att samanställa fågelobservationer i Skåne via rapportsystemet Svalan (länk hittar du under länksamlingen), och all rapportering måste därför också ske till Svalan. Det går alltså inte längre att som tidigare rapportera i brevform eller ett Exceldokument. Arbetsbördan på Rrk skulle bli för stor om vi skulle behöva lägga in sådana rapporter i systemet själva, och dessutom blir det ofta fel vid inmatning av andras observationer. Vi beklagar eventuella besvär som detta innebär! Vi är själva långt ifrån några datorfanatiker, och förstår att det kan kännas jobbigt att lära sig ett nytt system.

Särskilt trist (och dyrt) kan det bli att rapportera via Svalan om man sitter med ett segt modem. En lösning kan då vara att skriva in observationerna på ett Excelark och sedan importera det till systemet. Då behöver man inte vara uppkopplad mot internet så länge. Mata först in observationerna i Excelarket. Logga sedan in på Svalan och klicka på "Rapportera" och därefter på "Excelinmatning". Du får då upp ett fält där du kan klistra in observationerna från Excelarket. Där hittar du också en mall som visar hur arket måste se ut för att importen till Svalan ska fungera.

Ännu svårare är det att rapportera om man helt saknar internetuppkoppling. Ofta går detta att ordna, exempelvis kan man låna datorer gratis på många bibliotek. Om du trots allt helt saknar möjlighet att lägga in dina obsar i Svalan: kontakta Rrk enligt kontaktsidan, så försöker vi lösa problemet tillsammans!

Information om Svalan

Det är ganska lätt att lära sig lägga in obsar i Svalan, och det finns två huvudkällor där du kan hämta detaljerad information:
  • Mycket av det man behöver veta finns i Svalan-manualen.
  • Det finns en e-postadress till vilken man kan skicka frågor om Svalan: svalansupport@gmail.com. Det är tre verkliga experter på systemet som arbetar med att svara på frågorna: Lennart Carlsson, Stefan Cherrug och Bertil Johansson.

Blanketter i Svalan

Det saknas ännu information om hur man skriver blanketter i ovanstående manual. Men det är inte så svårt. När du har loggat in som rapportör i Svalan visas på startsidan en lista på dina observationer av fåglar som du lagt in i Svalan och som ska rapporteras på blankett. Detta är din så kallade "skuldlista". Om du klickar på en av dessa observationer kommer du till sidan ”Raritetsrapport Online”. Där fyller du i tre steg i uppgifter om observationen (precis som på de tidigare pappersblanketterna). Du kan också bifoga ljud- eller bildfiler till rapporten, eller ange referenser i form av foton på hemsidor eller litteraturhänvisningar. När du är klar skickar du iväg rapporten som automatiskt går till berörd rrk och eventuellt vidare till Raritetskommittén (Rk), om den ska bedöma fyndet.

Om du har gjort en observation i ett sammanslaget fynd försvinner den från din skuldlista om någon annan som har sett samma fågel skriver en blankett . Om du ändå vill skriva en egen blankett tar du fram din observation genom att söka på aktuell art och under fliken "Övriga inställningar" kryssa i rutan "Visa egna rapporterade obsar". Klicka sedan på fliken "Administrera fynd". Nu visas en liten symbol med penna och papper längst till höger på obsraden. Klicka på denna så kommer du till "Raritetsrapport Online". Klicka här för en illustrerad guide till detta!

Så arbetar Rrk i Svalan

Rrk går kontinuerligt in i Svalan och administrerar rapporterna, vilket framför allt innebär att vi slår ihop observationer som avser samma fågel eller fåglar till enstaka fynd (det går dock fortfarande att se alla de observationer som ingår i ett fynd genom att klicka på det). Syftet med administrationen är att göra materialet mer överskådligt och lättare att analysera, både för den Nationella Rapportkommittén (Nrk), som sammanställer den nationella fågelrapporten som publiceras i Sveriges Ornitologiska Förenings årsbok "Fågelåret", och för Rrk.

När det gäller observationer som ska rapporteras på blankett ska de automatiskt dyka upp på din skuldlista i Svalan. Dock fungerar den här funktionen inte alltid, bland annat därför att det i dagsläget inte går att ange ett specifikt tidsintervall under vilket man måste skriva blankett på en viss art. I sådana fall går Rrk:s ledamöter in i och anger manuellt att observationen ska dokumenteras på blankett. Det kan därför dröja ett tag från det att du lägger in observationen i systemet tills dess att den dyker upp på din skuldlista.

Observera att Rrk förbehåller sig rätten att kräva blankett på mycket anmärkningsvärda observationer, även om det inte handlar om en blankettart enligt rapportmallen.

Under förvåren görs slutadministrationen av rapporterna från föregående år. Fynd av så kallade Nrk-arter, d v s sådana som ska publiceras både i "Fågelåret" och "Fåglar i Skåne", markeras som "Kan publiceras nationellt enligt Rrk", medan fynd som endast ska publiceras i "Fåglar i Skåne" markeras som "Godkänd av Rrk, skall publiceras".

Observationer som ska rapporteras på blankett markeras automatiskt som "Rrk-art, skall dokumenteras" alternativt "Rk-art, skall dokumenteras" om rapportmallen i Svalan fungerar som den ska. Annars går Rrk in och markerar obsen manuellt. Detta gäller också i de fall då det handlar om en anmärkningsvärd observation av en art som normalt inte behöver dokumenteras på blankett. Observationen dyker då upp på skuldlistan hos rapportörerna av fyndet.

När en blankett har inkommit markeras observationen som "Rrk-art, beskrivning har inkommit till Rrk" alternativt "Rk-art, beskrivning har inkommit till Rk" i Svalan. Den bedöms av Rrk alternativt Rk, och observationen markeras sedan som tillhörande någon av följande kategorier:
  • "Underkänd av Rrk" alternativt "Underkänd av Rk"
  • "Ofullständig rapportering" (Observationen hamnar då åter på rapportörens skuldlista)
  • "Bordlagd av Rrk" alternativt "Bordlagd av Rk"
  • "Godkänd av Rrk, skall publiceras" (Publiceras i "Fåglar i Skåne")
  • "Kan publiceras nationellt enligt Rrk" (Publiceras också i den nationella fågelrapporten i "Fågelåret")
  • "Godkänd av Rk" (Publiceras också i Rk:s rapport i "Fågelåret")
Efter den 31 januari går Rrk in och markerar de observationer från föregående år som inte är rapporterade på blankett som underkända. De försvinner då från systemet efter en tid.

När det gäller sällsynta fåglar går Rrk också in i Svalan och markerar de rapportörer vars namn ska publiceras tillsammans med observationen. Av utrymmesskäl handlar det normalt om tre namn. Följande turordning gäller: Först står upptäckaren (om denne är känd). Därefter eventuella medobservatörer vid upptäckt. Därefter sistaobservatör (då fågeln stannat mer än en dag). Om endast en blankett har inkommit kan personen som har skrivit denna också premieras.

Ringmärkta och färgmärkta fåglar

Rrk behandlar inte rapporter om ringmärkta fåglar som hittas döda eller läses av i fält. Det är ringmärkningscentralen i det land där fågeln är märkt som ska kontaktas. På sidan euring.org hittar du samtliga europeiska ringmärkningscentraler (bland annat den svenska) och formulär för att rapportera återfynd.

Färgmärkning är ofta resultat av forskningsprojekt, och det är forskarna som ligger bakom som vill ha information om var och när fågeln lästes av. På sidan cr-birding.org kan du hitta personerna som ligger bakom märkningen av fågeln du har läst av genom att söka på den aktuella arten

Att tänka på - 10 viktiga råd

  • Lägg in dina observationer från ett visst år i Svalan senast 31 januari nästföljande år, om du vill vara säker på att de hamnar i "rätt" årgång av "Fåglar i Skåne".
  • Töm din skuldlista på observationer från ett visst år senast 31 januari nästföljande år, annars markeras observationerna som underkända och raderas ur Svalan.
  • Om du lägger in observationer som är värda att publiceras från tidigare år i Svalan: meddela också detta via e-post enligt kontaktsidan. Rrk har tyvärr inte möjlighet att gå tillbaks och leta efter nytillkomna observationer i Svalan.
  • Skriv inte ofullständiga rapporter bara för att tömma skuldlistan! Det enda som händer då är att rapporten markeras som ”ofullständigt rapporterad” i Svalan och återigen hamnar på skuldlistan. Merarbete för både rapportören och Rrk, med andra ord.
  • Om du vill rapportera att en fågel tillhörde en specifik ras eller färgmorf, eller var en hybrid: ange INTE detta i kommentarsfältet, utan använd Svalans "färdiga" rullmeny över taxa så långt det går. Det underlättar betydligt när Rrk ska bedöma hur många individer som har varit inblandade. Detta gäller exempelvis rasbestämda svarthakade buskskvättor, kontinentala stjärtmesar, snögäss av olika morfer, hybrider mellan svart- och gråkråkor etc. Tyvärr saknas vissa taxa i Svalans rullmeny. Då är man naturligtvis tvungen att ta till kommentarsfältet, men markera i så fall observationen som "Skall rapporteras till Rrk" i Svalan genom att kryssa i rutan i kolumnen längst till höger på rapporteringsformuläret.
  • Om du rapporterar en observation som tyder på häckning: ange ett passande häckningskriterie i Svalan. Annars syns den inte när man försöker filtrera fram alla häckningar av en viss art, och Rrk måste gå in och leta efter dem manuellt.
  • Om du lägger upp ett foto på en blankettart i Svalan: skicka samtidigt in en blankett med fotot bifogat (detta är relativt smidigt, eftersom uppgifter som artnamn, lokal, datum etc automatiskt kommer upp på blanketten). Då slipper Rrk manuellt leta reda på foton som det hänvisas till på blanketten, men som inte är bifogade.
  • Om du lägger in sträckobsar: var noga med att ange klockslag, särskilt vid välbesökta lokaler! Det underlättar betydligt då Rrk ska bedöma hur många fågelindivider som har varit inblandade.
  • Känner du till vem som först upptäckte en sällsynt fågel? Ange detta i kommentarsfältet när du lägger in din obs! Det underlättar när Rrk ska ordna namnen på rapportörerna i "Fåglar i Skåne".
  • Om du misstänker att Rrk kan komma att missförstå en rapport (exempelvis bunta ihop två olika fågelindivider till en): använd kommentarsfältet. Det är betydligt bättre att skriva en kommentar för mycket än en för lite!
Tack för att du följer de här råden! Det gör att "Fåglar i Skåne" kommer ut snabbare och är mer korrekt!

Rapportmallar

Här hittar du aktuella rapportmallar, som du kan använda som ett stöd vid inläggning av observationer i Svalan (de listar arterna som är av intresse för Rrk, d v s i princip de som behandlas i fågelrapporten i "Fåglar i Skåne"). Notera att observationer som ska dokumenteras på blankett automatiskt ska dyka upp på din skuldlista i Svalan. Dock fungerar den här funktionen inte alltid, bland annat därför att det i Svalans rapportmall inte går att ange ett specifikt tidsintervall under vilket man måste skriva blankett på en viss art. I sådana fall går Rrk:s ledamöter in i Svalan och anger manuellt att observationen ska dokumenteras på blankett. Det kan därför dröja ett tag från det att du lägger in observationen i Svalan tills dess att den dyker upp på din skuldlista.

Observera att Rrk förbehåller sig rätten att begära in blankett på mycket anmärkningsvärda observationer, även om det inte krävs enligt mallen!

Den aktuella rapportmallen i Svalan kan du se här.

Under fenologiavdelningen hittar du rapportmall för fenologifynd för vardera art.

Utöver vad som anges i mallen önskar Rrk få in rapporter angående:
  • Observationer av arter eller raser som tidigare inte är anträffade i Skåne (granskas av Rk/Rrk).
  • Observationer av alla arter utanför den tid de normalt förekommer i landskapet (se vidare i fenologirapportmallen).
  • Observationer av kraftigt sträck och anmärkningsvärt stora flockar.
  • Observationer som rapportören på annat sätt tycker är särskilt notabla. (Markera i så fall observationen som "Skall rapporteras till Rrk" i Svalan!)
  • Hybrider och förrymda fåglar.
  • Negativa rapporter, exempelvis från tidigare kända häckningsområden för ovanligare arter (går ej att göra via Svalan - skicka e-post till Rrk enligt kontaktsidan).
För att se förändringarna av rapportmallen under åren, klicka här. De senast gjorda förändringarna, de under 2012, är:
  • Allmänt blankettkrav införs på rödhuvad dykand, praktejder, amerikansk kopparand, aftonfalk, svartbent strandpipare och turturduva.
  • För storlabb ändras blankettkravet till att endast omfatta observationer gjorda öster om Falsterbonäset.