Fjällgås (Anser erythropus)

 

Status i Skåne
Årlig med ca 20-25 ex. Har ökat under den senaste tioårsperioden, troligen delvis på grund av de ändrade flyttningsvanor som det svenska fjällgåsprojektet har resulterat i.

Bestämning
Fjällgåsen är relativt svårbestämd om den inte ses så bra att den utslagsgivande gula ögonringen kan urskiljas. Detta gäller inte minst sträckande fåglar. Anser-gäss av alla arter uppvisar stor individuell variation när det gäller storlek, och små bläsgäss är ofta omöjliga att skilja från fjällgäss i flykten. Viktiga karaktärer att notera är mörkt huvud, kort näbb, brant panna och bläsens form hos adulta.

Ett annat stort problem vid fjällgåsbestämning är förekomsten av fåglar med bläsgåsgener. Bilder på en förmodad hybrid hittar du en bit ner på www.microbirding.se/lund/galleri.asp?ar=2004.


Flygande fjällgäss - mycket svåra att skilja från små bläsgäss. Notera dock den vänstra fågelns korta hals. Den lilla näbben kan också anas. Kabusa, april 2004. Foto: © Hans Larsson

Policy för bedömning av sträckande fåglar
På grund av ovannämnda svårigheter kräver Rrk att sträckande fjällgäss ses mycket bra för att publiceras.

 

Tillbaka till Bestämning