Fågelholkar
 

Generella mått (mm):

Art Hål Djup Botten
Knipa 110 350 200x250
Kattuggla 120 550 300x300
Rödstjärt 30-50 250-300 150x150
Svartvit flugsnappare 30-35 250-300 110x150
Entita, svartmes, blåmes 25 250-300 110x150
Talgoxe 30-35 250-300 110x150
Nötväcka 35 250-300 150x150
Stare 50 300-400 150x150
Gråsparv 35 250-300 150x150
Pilfink 35 250-300 150x150

Det går att få småmesar i holkar med större ingångshål än 25 mm, men detta mått garanterar att holken är reserverad för dessa. Risken att den starkare talgoxen utmanövrerar blåmesar och liknande är stor om bohålet görs större.

Standardholken bör ha ett hål på 30 mm och om holkarna sätts tätt går det att få olika arter i dem – även små mesar.

Bottenytan för mesarna kan vara något mindre men måttet 110x150 innebär att man kan använda den vanligt förekommande virkesbredden 150mm.

Djupet är räknat från hålets nederkant. En djup holk innebär trygghet åt innehavaren! Mård plundrar ofta holkar och en grund holk underlättar dennes härjningar.

Placering vad gäller höjd och väderstreck är av underordnad betydelse. Givetvis bör holken sitta i någotsånär skyddat läge och i en miljö där fåglarna kan försörja sig. Holkens utseende vad gäller snickeriet har heller ingen större betydelse, lite vint och snett spelar föga roll – vem lodar ett naturligt bohål!?
Hålets utformning, runt eller kantigt, spelar heller ingen roll.
Däremot bör holken göras öppningsbar så att den kan rensas efter häckningen.

En fågelholk för skogsmiljöer
(Sven Olof Björkman)

Det är egentligen otroligt hur många modeller det finns av en så enkel sak som en fågelholk, men alla fyller väl på sitt sätt sin funktion som boplats åt hålbyggare. Den modell jag här skall presentera har jag emellertid utvecklat för att uppfylla särskilda krav.

  • Holken kan fästas på trädstam utan att skada virke eller avverkningsmaskiner.

  • Den är lätt att fästa och sitter stadigt. Vid avverkning kan holken dras eller stötas loss, eller den lossnar när trädet faller till marken. Inga spikar blir kvar i trädet.

  • Hålet sitter högt på sidan så att hela holken utnyttjas. Holken blir djupare invändigt med samma yttermått och ger då ett bättre skydd mot boplundrande djur.

  • Framsidan är löstagbar, vilket underlättar rensning och gör det också möjligt att t.ex. kontrollera häckningen. Brädan sluter tätt utan att kärva när den skall öppnas.

  • Holken tillverkas av bräder i standarddimensioner - sågade bräder med grov yta är att föredra. Konstruktionen passar bäst för storlekar från mes till stare (även göktyta).

  • Målas gärna utvändigt med en skyddande färg, t ex brun eller grön lasyrfärg.

Arbetsbeskrivning

För upphängning väljs en spiklängd som når ungefär 20 mm i veden under bark. Flera spikar i grupp ger tillräcklig stabilitet. Längden 50 mm räcker normalt på slät bark och 60 mm på grövre bark. Antal spikar 4–6 stycken. En rostskyddad plåtbricka gör att spikarna följer med fästet när trädet växer i diameter.

Fästet består av tryckimpregnerad bräda 22x95 mm som klyvsågas till 22x45. Fästet görs ungefär i samma längd som bakstycket, men förskjuts uppåt 10–12 cm. Fästet skall sitta stadigt på holken och spikas bäst från insidan med fyra genomgående spikarsom vinklas på utsidan.

Plåtbrickan görs t ex av fönsterbleck –- den plana delen av plåten klipps i bitar, ca 40x70 mm. Hål för spikarna borras med smal borr.

Taket bör luta 50/125 eller 60/150 för god avrinning (platt tak är enklare att göra menmurknar fortare).

Hålet borras i gavelbrädan nära bakstycket och taket. Ett bra verktyg är då en skhålsåg, som ger hela och jämna hålkanter och är snabb att arbeta med. Växla gärnamellan vänster och höger sida (eller framsidan, om taket görs plant).

Botten är av samma bräda som bakstycket, men formas med kniv 10 mm smalare  fram än bak. Frambrädan täcker då gavlarna. Botten kan placeras något ovanförväggarnas underkanter som fungerar som droppkanter (förlänger hållbarheten).

Frambrädan förses med två smala skåror som lutar i sned vinkel. Gör två parallellasågskär i brädans kant, avlägsna mellanbiten och skär av spetsen på den sida somskall bilda en "låsklack". Låset bör sitta något lägre än brädans halva höjd.

Låset består av två rostfria kamspikar (rund, räfflad spik, längd 60–75 mm) som kan vridas inåt–utåt. Slå spikarna snett uppåt i gavlarna och böj dem i rät vinkel, så att de ligger an helt mot låsklackarna i uppvridet läge. Då kamspikarnas huvud har skarpa kanter, kan de gärna kapas (med bågfil).

Avtagbart tak är en fördel vid ringmärkning av ungarna. Taket är då fäst med två träskruvar, en i var gavelbräda. Skruv med gles gänga ger en snabb skruvning och sluter taket effektivt. Kamspikarna håller alltid frambrädan på plats.

Mått och material: Till holken använd ohyvlade standardbräder, 19 mm. tjocka med nedan angivna dimensioner (i mm.). Till fästet används en tryckimpregnerad, klyvsågad bräda med måttet 20x45 mm. För övriga mått – se ritningen nedan. 

                                     Sida/                 Sidans         Hål-         Djup
                     Bak          Fram   Tak        bakkant       diam.       ca
Mesar m.fl.    19x100      x125    x150       250–300        30-32       160–220
Stare m.fl.     19x125      x150    x175       300–400        45-50        200–300